'

Du, du är förbjuden för mina tankar. Du är min fustration jag inte kan hantera. Du är ingenting, men ändå allt jag är så benägen om att hålla nära. Du har passerat mina gränser och fått mig att tveka på min moral. Du har mig på ett sätt som inte går att ovedersägliga, utan att ljuga. Jag vill att du går. Åh, jag vill att du går. För du har fått mig att tvivla på hur jag egentligen mår. Du har fått min position att vackla.
Är jag ovanför markytan, eller har jag fallit i en svacka? ^^ 
 

tråkig lördagkväll, med tråkiga tankar :D